Kejsar Augustus- vägen till makten

Mitt första inlägg kommer att handla om den kanske mest kända romeske härskaren utöver Julius Ceasar. Inlägget behandlar Augustus väg till makten och hur han befäste den. Trevlig läsning! / André

Fram till slaget vid Actium år 31 f.kr. så ingick Augustus (som jag väljer att benämna honom även innan han fick det namnet) i det andra triumviratet med Marcus Antonius och Lepidus, som skulle hjälpas åt att styra riket. Efter Augustus besegrat Antonius, så kunde han regera ensam efter att ha uteslutit Lepidus ur triumviratet och han blev tvungen att dra sig tillbaka från det offentliga livet.

Augustus skred omedelbart till verket och började bygga upp folkets och soldaternas förtroende för honom. Till veteranerna i armén så köpte han upp massor med jord som han delade ut till dem som varit trogna mot riket och gjorde på detta sätt att armén kunde känna sig trygga att de hade någonstans att slå sig ner med sin familj och starta ett nytt liv efter det militära livet slutade.

En annan militär reform han gjorde var att inrätta preatoriangardet, som var Augustus privata livvakter, en inrättning som kom att få stor betydelse under större delen tiden då romarriket var en stormakt. Befälhavaren av preatoriangardet kallades preatorianprefekt och hade den största militära ranken och var en hett eftertraktad titel bland de högt uppsatta i armén. Augustus hade redan Imperium, alltså rätten att föra befäl sedan tidigare och år 29 f.kr godkände senatens hans önskan om att få titeln Imperator, en hederstitel som Ceasar också haft, som gjorde att hans militära makt var större än alla andras

Augustus gjorde stora ändringar inom politiken också, hans plan var att på sikt återställa republiken och lämna över makten till senaten, precis som Ceasar hade planerat. Augustus var en mycket skicklig och slug politiker och gick runt senaten och folket och ville utåt sett vara en bland folket, inte över folket. Han sågs sig inte som en kung, utan ville att alla skulle se honom som en jämlike. Detta var inte riktigt hur det gick till i praktiken, enligt mig så var han en envåldshärskare i förklädnad, som såg till att han omgavs med de som var lojala mot honom.

År 31, efter slaget vid Actium så tog han platsen som konsul (ett ämbete som han höll till år 23), vilket gjorde han mycket mäktig i den politiska sektorn eftersom konsul var den högsta posten i senaten och endast två stycken innehöll den samtidigt. År 28 så fick han titeln princeps senatus, en titel som gjorde att han alltid fick tala först i senaten, vilket innebar att han kunde lägga fram förslag och diskussioner före alla andra, och därför kunde han styra mycket hur senaten arbetade och hur riket utvecklades politiskt och militäriskt. I egenskap av konsul så utnyttjade han sin rätt att beställa in listor med alla som satt i senaten. Då kunde han enkelt kolla vilka namn som han ”inte gillade”, det vill säga senatorer som hade stått på Antonius sida under inbördeskriget eller var emot honom personligen. Efter denna rensning behövde han inte längre oroa sig för att bli huggen i ryggen som sin far av folk som ville honom illa.

Några år senare, våren 27, så tyckte Augustus det var dags att lämna tillbaka riket till senaten och ge folket republiken tillbaka. Dock så var senaten oförmögen att ta beslut i flera frågor när inte Augustus var närvarande och bönföll honom nästan att ta tillbaka sin tidigare makt igen. Augustus tog då på sig ett prokonsulärt befäl och fick personlig tillgång till Spanien, Gallien och Syrien som han styrde helt över. Då delades riket upp i Augustus så kallade kejsarprovinser och de provinser som senaten basade över. Detta gjorde att Augustus militära makt stärktes ytterligare eftersom trupperna i de områdena var under hans befäl. Han fick även namnet Augustus av senaten detta år.

År 23 så avsade han sitt konsulämbete, men befäste sin makt ytterligare genom att ta en plats som folktribun. Detta gjorde han nog också för att visa ytterligare visa folket att han var en av dem och att han brydde sig om även den lilla människan. När han var folktribun så hade han vetorätt, det vill säga att han kunde motsäga sig ett förslag som senaten hade lagt fram. Augustus stärkte även sin makt på den militära sektorn ännu mer. Hans imperium sträckte sig nu inte bara till hans kejsarprovinser, utan alla provinser. Efter år 19 så fick han också sitt imperium på livstid. Efter det fick han också andra hederstitlar så som pontifex maximus, den högsta översteprästtiteln i riket, en titel han väntat på länge eftersom det var Lepidus som hade titeln och Augustus fick snällt vänta på att han skulle dö.

Augustus befäste sin makt också genom konst och propaganda. Han gjorde sitt bästa för att göra många statyer och sig själv, gjorda i klassisk stil och som alltid visade honom i sina bästa dagar för folket. Han skrev också en självbiografi (som beskrev honom som en gud med bara framgångar bakom sig) som hjälpte till att framhäva honom som en väldigt god och bra kejsare också långt efter hans död 14 e.kr.

Han ordnade också mycket spel och andra evenemang som folket kunde delta i och det var denna blandning av hans stora politiska kompetens, hans sätt att hantera folket och att ha stort förtroende bland sina soldater, även fast han inte alls var en skicklig krigare på något sätt, men han förstod hur viktigt det var att inte vara för inriktad på resultat utan också hur vägen dit ska se ut.

Källor: Marcel Le Glay bl.a- A history of Rome (second edition), 2001
Everitt, Anthony- Augustus : Roms förste kejsare, 2007