Teori och metod: Forskningsmetoder

Hur arbetar egentligen forskarna när de använder historiska källor och strävar efter att få fram ny kunskap om historien? Teori och metod är nog inte anledningen till att någon av oss som fördriver tid med att skriva på Historiens vingslag började intressera oss för historia, men det är något som är bra att kunna för att på så sätt öka sin förståelse för ämnet. Läs vidare och du kommer att få följa med på en resa genom forskningsmetoder.

Tre vanliga metoder som ofta används i historieforskning är den komparativa metoden, den kvantitativa metoden samt den kvalitativa metoden. Den komparativa metoden går ut på att man som forskare jämför olika källor och på så vis tex lättare belyser utmärkande drag hos dem. Den kvantitativa metoden går ut på att man undersöker hur många som gjorde någonting. Till exempel så kanske man gör en tabell på hur många av grundarna av vänsterpartiet som hade en bakgrund inom socialdemokraterna. Den kvalitativa eller den hypotetiskt-deduktiva metoden går ut på att forskaren utgår från allmänna teorier eller hypoteser och utifrån dessa testar och logiskt avleder om tex hypotesen stämmer eller inte.

Dessa metoder bör åtminstone enligt mig inte ses som stridande mot varandra och har alla användingsområden och frågeställningar som de bäst lämpar sig för. De är på så sätt olika verktyg som historikern har att välja bland då källorna ska tas itu med.

Kristoffer "Barbaren" Stolpe tackar för sig och önskar alla en fortsatt trevlig dag.

Källor
Dahlgren, Stellan och Florén, Anders, Fråga det förflutna – en introduktion till modern historieforskning, Studentlitteratur, Lund, 1996